Dansa, dansa, era jävla svin - i takt med alla framgångar i mitt liv.
En gång i tiden gick vi i ettan på gymnasiet och tyckte det var jättekul att driva med fjortisar. Det känns verkligen som att det var mer än ett år sedan. Å andra sidan känns det som att vi har känt varandra i mer än ett och ett halvt år också (och så har vi inte det! :PpPPpPppPPp). Är det verkligen så att jag inte ens visste vem du var, att du fanns, innan jag började gymnasiet? Det känns helt stört att tänka så, för vi är verkligen tighta nu. Troligen beror det på personkemi eller något i den stilen, men det är ändå så konstigt att tänka att vi inte har känt varandra längre! Jag menar, alla de internskämt vi samlat på oss under den här tiden är tillräckligt för en livstid, ungefär. Bara en sån sak.
Jag ska försöka låta bli att få det här till en såndär "älskar diwh gummzan <3"-text, och jag ska också försöka låta bli att få den puttinuttig - för det är inte så vi är. Vi har jävligt kul tillsammans, vi litar på varandra och vi klickar rent allmänt hur bra som helst. Det är bara så det är. Inget fjäsk, inga spel, bara sanningen och personkemi.
Jag tycker så väldigt mycket om dig, Johanna.
Ps. Titeln på det här inlägget är ett internskämt - ta inte illa upp alltså.
va söta ni är :)
Vilken himla fin header du har!
så söwt du är gumzan!! eh.. vad hände där? jag bara såg bilden och kom in i ett speciellt mood typ... OMG I love it!
nu ska jag vara lite seriös (för en gångs skull... men det är ju för att jag är jobbig som man gillar mig ;) )
det är stört när man ser det på de sättet. verkligen. bara ett och ett halvt år. innan det var du inget för mig. asså du fanns liksom inte överhuvudtaget i mitt universum. det känns så... knepigt :S
men.. tänk... så många mer år vi kommer ha, så många mer internskämt, så mycket mer av allt :P
jag tror att du har så många internskämt för att vi vågar vara oss själva, vi skojar mycket (VAAA?! :O) och vi vågara vara halvt barnsliga coh bara släppa på nästan alla spärrar.
vi förstår liksom....
det är få personer jag kan vara så flippad med som med dig... serri! och jag hade fan inte varit jag om jag inte kunde flippa!
jag tänkte på det idag... när vi skulle vara serisösa (men lyckades inte så bra xD)....
varför ska vi vara helt seriösa och inte fippa...? det är sådan jag är och jag är alltid mig själv. m man itne gillar... då behöver man itne vara med mig liksom :P jag menar, vi gillar ju varandra för dom vi är. så jag ska fan flippa även om halva klassen tycker att jag är jobbig! det är sådan jag är (jobbig? JA! tihi! flippad? näääää. ironisk? vad snackar du om? O.o)
så christine.... vi ska alltid vara oss själva, det är då man blir älskar på riktigt tillbaka.
jag gillar dig väldigt väldigt myket med min kära vän <3
