Caroline & Klaus

Så jag gjorde en till Vampire Diaries-video om ett par som jag tyckte ni skulle se. Vet inte om ni minns den jag gjorde om Vicki & Jeremy, men nu har jag i alla fall gjort ännu en. Fast om Caroline & Klaus istället. Om ni inte har sett säsong 3 bör ni kanske inte se den, dock. Kan vara lite spoilers i så fall. Förresten kan ni nog tycka om den även om ni inte ser på / gillar / följer Vampire Diaries, för det är en ganska fin kärlekshistoria - och det är inga vampyrer någonstans (eller i alla fall inga bevis på att de är det).
Storyline till filmen är i alla fall att de två träffas och blir tillsammans, sedan hittar hon honom död. Sedan besöker han henne när hon sover, och säger att han ska finnas kvar, och hon börjar få presenter av honom även om han är död. Ungefär. Låter lite flummigt kanske, men om ni ser filmen så verkar det nog lite mer naturligt... Hoppas jag. Det är alltså inte alls så det går till i serien, förresten.

Tatueringar och grejer

ph; 1 Hedi Slimane, 2+3 weheartit, 4 tattoologist
Jag har under de senaste två-tre åren blivit omvänd vad gäller tatueringar. Antagligen för att jag har insett att det finns tatueringar som är svart/vita, små, enkla och som betyder något. Det är alltså den sortens tatueringar jag tycker om. Jag tycker om dem såpass mycket att jag själv vill ha en. Däremot har jag svårt att välja bland mina idéer; det är ju så mycket jag skulle kunna tänka mig! Men jag har i alla fall skurit ned antalet lite, och valt ut mina favoriter bland mina fiktiva tatueringar. Så här kommer de.
1. Strofen "Art is the weapon". Detta är den tatuering jag mest av allt vill ha. Av olika anledningar. Den enklaste är att My Chemical Romance är mitt absoluta favoritband. Men den kan också kopplas till ett utrop i musikalen Rent: "The opposite of war isn't peace - it's creation!", vilket jag tycker är helt sant (eftersom fred endast är avsaknad av krig). Fortsättningen på strofen är dessutom "...against life as a symptom", vilket jag tolkar som att konst / skapande är det bästa vapnet / botemedlet mot en grå och rutinmässig vardag.
2. Soldaten från 'Black Parade'. Både motivet, skivan, låten och bandet betyder så mycket för mig. Återigen en koppling till MCR alltså. Jag kopplar den till en massa strofer från olika låtar på albumet: "Your memory will carry on", "I'm unafraid to keep on living, I'm unafraid to walk this world alone" och en del till. Den är alltså inre styrka för mig, samtidigt som den är nära kopplad till mitt favoritband. Den här vill jag ha på min häl - även det en symbolik till att 'carry on'. (Om ni vill se bild på den, klicka här.)
3. 'Sadness is a blessing'. En låt av Lykke Li som är en av de få som fått mig att gråta. Den fick mig att inse att svårmod är något man ska använda sig av, något man ska uppskatta. För även om det är jobbigt leder det till något kreativt, i alla fall för min del. Det finns också en trygghet i svårmod, och det kan trösta. Dessutom är Lykke Li en helt fantastisk kvinna som alltid får mig att tro på mig själv. Hon är ball.
4. Trollformeln 'Expecto Patronum'. För att jag älskar Harry Potter (både böcker och filmer), och för att alltid tro på att det fina i livet alltid kommer övervinna rädsla - bara man kämpar tillräckligt mycket. Ibland är det lättare att se, ibland svårare, och jag vill ha den här tatueringen för att kunna påminna mig själv om att hålla ut när det är svårt.

tillvaron



Sitter på en otroligt varm uteplats och lyssnar på en fantastisk man vid namn Rufus Wainwright. Praktikplats på konsthallen är fixad, kanske ska på fest på lördag, åt skräpmatslunch idag, har en bok om Marilyn Monroe liggandes bredvid sängen, skriver ibland på mitt engelskatal, är jättesugen på bärsmoothie, funderar på att dra ett yogapass, ska se en av mina favoritserier ikväll, träffar min pojkvän om en vecka, längtar till Berlin, längtar till sommarvärme, längtar till festival, längtar till jeansshortsväder. Ja, livet är bra.

Skor!

ph; jag
Tjoflöjt, här langar jag en bild på mina vårskor! Jag älskar dem. Hårt.

Politik och grejer?

Jag funderar på att göra lite videobloggar där jag kan prata om saker jag tänker på som har med politik att göra på olika sätt. Det som jag tänker på är typ psykvården i Sverige, kvinnofrågor, miljöfrågor, HBTQ och allt som hör därtill, olika sakfrågor inom de olika partierna (ex. 6 timmars arbetsdag, privatisering av äldrevård och liknande), NATO, uteliggare/tiggeri och kanske lite EU. Vad tror ni om det? Eftersom jag tycker att det här är intressant och gärna skulle diskutera det med folk så tänkte jag att det kanske vore en bra idé. Och det är ju inte lika jobbigt att sitta och lyssna på en videoblogg som att sitta och läsa en aplång text. Jag är inte säker på det här än, men vi får la se hur det blir, om ni är intresserade av det.
Och förresten, jag ska absolut lägga upp bild på mina skor. Hur jobbigt kan det vara?, tänker ni. Men det kan tydligen vara jättejobbigt. Ni ska få se dem, promise.

Döden & Co

ph; jag
Den här boken är fantastisk. Jag har läst hur mycket som helst i den idag, och den är fantastisk. Det avskalade som finns i Moodyssons alla verk finns här med, tillsammans med brutalitet och ömhet om vartannat. Han har ett väldigt poetiskt sätt att skriva, vilket jag älskar. Däremot är det inte en bok för alla. Jag kan se hur man kan ogilla den. Men jag älskar den. Speciellt eftersom han nämner Dostojevskij i samma mening som Marilyn Monroe och Suze Rotolo, och skriver om allt från barnpornografi till schack till hans förlorade tonårskärlek. Den handlar om allt och ingenting, och den gör det jävligt bra.

RSS 2.0