,

Den här boken är fantastisk. Jag har läst hur mycket som helst i den idag, och den är fantastisk. Det avskalade som finns i Moodyssons alla verk finns här med, tillsammans med brutalitet och ömhet om vartannat. Han har ett väldigt poetiskt sätt att skriva, vilket jag älskar. Däremot är det inte en bok för alla. Jag kan se hur man kan ogilla den. Men jag älskar den. Speciellt eftersom han nämner Dostojevskij i samma mening som Marilyn Monroe och Suze Rotolo, och skriver om allt från barnpornografi till schack till hans förlorade tonårskärlek. Den handlar om allt och ingenting, och den gör det jävligt bra.