,

Jag kunde inte riktigt bestämma mig för vilken film som hamnar på vilken plats, så se det här som att alla ligger på delad första plats, okej?


The Tracey Fragments (på svenska: Tracey)
för att den tar upp så många ämnen i samma film, för att den är ett konstverk, för att den har ballt soundtrack, för att Ellen Page är fantastisk, för att jag tänker så mycket när jag ser den och för att jag upptäcker nya detaljer varje gång jag ser den.


37°2 le matin (på svenska: Betty Blue, 37,2 på morgonen (ofta bara Betty Blue))
för att den har underbara skådespelarinsatser, för att den handlar om psykisk sjukdom, för att den är på franska, för att den är otroligt känslosam, för att den är väldigt vackert gjord, för att alla karaktärerna är så väldigt mänskliga och för att den är humoristisk på sina ställen.


Mannen som elsket Yngve (på svenska: Mannen som älskade Yngve)
för att soundtracket är blandat och bra, för att det är tonårskärlek och tonårsångest och tonårsfyllor, för att den är mysigt filmad, för att skådespelarna är fantastiska, för att Jarle är en karaktär som jag är småkär i, för att den får med det mesta som livet handlar om (fast en aning överdrivet), för att den handlar om att upptäcka sin sexualitet och för att regissören förmedlar känslor på ett exeptionellt sätt.